innanför murarna
ibland så tänker man sig inn i själen
på allt som finns där inne, innanför murarna
de gamla såren, vissa som inte äns läkt
vissa sår är även infekterade
att vänja sig vid smärta och kyla
fruktansvär farhåga det är
slutligen söker man det destruktiva
hittar tröst i sorgens djupa sjöar
visst man kan leva med det
det är inte längre en del av dig
eller?
är inte hela du dig?
dock får man aldrig bli bitter
bitterhet suger livet ur oss
den tömmer oss på innsidan
akta sig för den man ska
jag vet bara ett ställe vart jag kan hitta tillbaks
men varför springer jag inte dit? är jag dum?
både ja och nej...
kanske mörkret blivit mitt Stockholmssyndrom
på allt som finns där inne, innanför murarna
de gamla såren, vissa som inte äns läkt
vissa sår är även infekterade
att vänja sig vid smärta och kyla
fruktansvär farhåga det är
slutligen söker man det destruktiva
hittar tröst i sorgens djupa sjöar
visst man kan leva med det
det är inte längre en del av dig
eller?
är inte hela du dig?
dock får man aldrig bli bitter
bitterhet suger livet ur oss
den tömmer oss på innsidan
akta sig för den man ska
jag vet bara ett ställe vart jag kan hitta tillbaks
men varför springer jag inte dit? är jag dum?
både ja och nej...
kanske mörkret blivit mitt Stockholmssyndrom
/m
Kommentarer
Postat av: Jossan
Ibland vill man må dåligt. Eller egentligen inte, men man dras till det på något konstigt sätt.
Det är så jobbigt att må bra jämt.
Men samtidigt är det inte alls jobbigt.
Postat av: Anonym
Har du hört Muse - Stockholm syndrome?
/Charlotte
Trackback