hoppets återvändande
att känna ljuset träffa ansiktet efter en lång natt
att se land efter månader i storm
att känna lugnet lägga sig efter stormen
att se hoppet igen återvända
att se land efter månader i storm
att känna lugnet lägga sig efter stormen
att se hoppet igen återvända
det är så det känns
det är så jag har det
men du vill ha mig inn i stormen igen?
för vad? mitt skepp e sönderslaget...
det finns även en gräns för hur mycket mitt skepp tål
jag vill inte utsätta mig för detta igen
inte nu, för det blir ett desperat försök utan verklighet
jo jag längtar, men ack nej, du hade dina chanser
ett rekvium jag nu skriver
för det är dött, för nu iaff
det kommer alltid en ny vår, sägs det
men vem vet?
/m
Kommentarer
Postat av: Arash
So true.
Stormar kan se olika ut för olika människor..känner igen mej i det du skriver..när en gnutta ljus syns, men stormen omedelbart är på väg att kväva ljuset, vad gör man då..
Postat av: Charlotte
När skeppet är trasigt, vänder man sig till byggmästaren
Postat av: Johanna
Tänkte skriva samma sak som Charlotte.. bra formulering på min tanke.
Postat av: Isabella
hur stor chans är det att jag ska hamna på din blogg när jag slumpar omkring i tristess? det måste vara ödet >
Trackback