Livin' The Dream

Det var en dag i slutet på april. Närmare bestämde fredag den 23:e kl 14. Tre bilar stod parkerade på utsidan av LOKS. En väldig massa tjejer sprang runt mellan bilarna och ljudnivån var inte att ta fel av; nåt spännande var "cooking".

Tror man har varit lite dålig på sömn senaste tiden...

Då hade vi kommit igenom.

nu var det dags

så sjukt. sitter här som en gammal nervös nittiåring som är rädd för att sömnen ska bli den sista.

Ni flesta som känner mig, känner till mitt knä och korsbandsskadan jag fick för ett antall år sen. Fyra år sen nu faktiskt. Sommaren 2006 var den värsta i mitt liv, när jag sista veckan i maj på en träning råka göra en vändning och fastna med högra foten.
Det var en vänding i mitt liv också, tyvärr.
Sen dess har jag aldrig kunnat komma tillbaka ordentlig.
Gjorde dock ett försök ett tag efter, men det resultera i ryggskada och ny operation.

Nu är ryggen bra, ja så gott som 100%
Men knäet har krånglat en hel del fram och tillbaks.
Några veckor är det verkligen outhärdligt smärtsamt, andra veckor gott som nytt.
Ja, du kan väl själv räkna ut det, men just nu krånglar det som tusan!

Skulle vår Herre bara peta lite och röra om lite så det blev bra, skulle jag vara tacksam.
Men annars blir det ackis och operation i april nästa år.
Först ska det genom 20 fotbollsmatcher, lika många fotbollsträningar, typ 20 innebandy matcher och dubbelt så många innebandyträningar. Altså, 100 pass kvar.
Ehh, pray for me? Annars hoppas jag de hinner odla ett nytt knä tills april..

Då var det dags. Ska dumpa min fyra år gamla PC för nåt som är typ åtta klasser bättre;
en Mac!
Spanat in en nätt liten tretton tums vit macbook, senaste modellen.
Fattar inte hur jag kunnat leva femton sekunders batteritid när man kan få sju timmar... Tragiskt.

Märken i golvet vittnar om ett antal stötar. Sprickan längsmed kanten lika så.
Den har gjort sitt. Varit en trogen tjänare, dock dags för nytt nu.

Cheers rullar på tven under tiden som kvällen ser sitt slut.
Måste börja sova mer på nätterna för att orka med ett annars så fullproppad schema.


Så, godnatt svea..

vägarna kan ibland bli hårda
dagarna kan bli långa
men det är vi vana vid
vi är skapade för det

aldrig kan träsken knäcka mig
vinden biter inte på mig
kommer du i min väg är du rökt
jag backar inte

livet kan inte stoppa mig
för Han har gjort mig
jag är stark
en krigare, jag är

Ingen hade trott det skulle gå såhär bra
Vad jag pratar om?
Innebandy självklart!
Våra tjejer som under senaste två åren utvecklats sjukt mkt
Och ikväll bjöd de storvreta ibk på en riktig fight i finalen
Det blev silver, men vi fölora inget guld, för det var aldrig vårt att ta
Enda var att jag fick sitta på läktarn och inte på bänken
Men idag var det okey
Jag vet

Men nu måste vi fortsätta
Ingen kan vila på det här
Vi måste träna ut hela maj
Vi måste starta i augusti
Ingen får tro att vi är bäst nu
Utan vill vi bli bäst, måste vi ta det till en ny nivå!
Nya tag, nya mål...

Tjejer, jag är så stolta av er!
Speciellt "mina" tjejer...
Ni höjer er för varje vecka!
Ses på tisdag!

Nya tag...

Ja ni, kära vänner
En era har ikväll nått sitt slut
Utan tvekan, en storartad och magnifik era
Att gå från botten till att bli ett stabilt lag som kan utmana alla lag
Oh, ladies, ni har verkligen bjudit på en spännande resa

Ikväll skulle vi avsluta med stil
Och vi gjorde det, 80% av matchen
3-0 efter två perioder och total dominans
Men i tredje faller vi, och fallet är djupt
Dock visar vi på kämparvilja och är absolut med i matchen till sista sekund
Gult var ju idag katastrof, tror jag inte någon säger emot
Men vi avsluta med stil iaf
6-5 är en "snygg" förlust
Om det finns sådana

Jag kunde inte släppa leendet från mina läppar
För jag såg storhet där ute idag
Jag såg framtiden
Och den är spännande
Nu bygger vi vidare

En ny era
Ett damlag ska vi skapa
Men jag hoppas verkligen att jag får med mig er
Mina "små" tjejer som nu stora är
Det är kärlek, mellan oss
My ladies

fy vad jag gillar min flickvän
riktigt skön brud
hon gör ju så man verkligen ser ljust på framtiden
livet med henne
det kommer ju bli en sagolik historia
det ÄR redan det

står där, lördag morgon
steker pannkaker åt mina tre vackra barn
carro kommer in i köket
konstaterar att nr 4 redan är långt på väg
pannkakorna flyger genom luften till ungernas stora glädje
"igen, igen" kidsen blir galna i eufori medans jag visar mina konster med stekpannan
blicken från carro är fylld av kärlek och glädje

visst, inte allt är perfekt
det kommer livet aldrig att bli
men det är optimalt
det är kärlek
mitt liv
mig
min älskade

Då var det dags.
En uttömmning av det som finns kvar.
Ungdomens sista andetag.
Lejonet ryter för sista gång.

Nu får ungdommen ta över.
Jag och mina gjort vårat.
Det ser bra ut, om de som kommer efter tar sitt ansvar.
Frukta inte, ha tro på nästa generation!

Men i eftermiddag är det vi som leder an...
The last procession of the legends!
Den sista passionen ska ut!
VI SKA SKRIKA SOM ALDRIG FÖRR!!!
DET SKA LJUDA I HELA HALLEN!!!
För VI ÄR Lo's A-lag
Ja VI ÄR Lo's Klack
Och ALLA KOMMER från kyrkan
Och VI ÄLSKAR vårat lag

LO.. LO...LO..LO..

Kärlek är något konstigt. Underbart, men konstigt.
För vissa så svårt, för andra så enkelt.
Men när det är rätt, så känns det. Man vet det bara.

Jag fråga en fråga.
Jag fick mitt "ja"
Ditt skratt och din glädje var underbart!
Det var hela du som sa ja...

Sitter nu och kollar på Marshall och Lily som gifter sig.
Underbar sak det där att gifta sig.
Men det dröjer nog ett tag för mig och Carro. Vi pratar om nästa sommar...
Vi får se när det blir. Men bra blir det i alla fall!

Just nu är vi förlovade.
Pretty cool, hu?