Julaftons morgon

"Take my hand! Don't you let go! Don't let go! Reach!" - Samwise Gamgee

Vi behöver alla en Sam ibland. En hjälpare som aldrig ger upp, inte ens när man har misslyckats och håller på att falla i ett fruktansvärt öde.
Sam påminner mig mycket om Anden. En hjälpare sänt från ovan som hjälper oss, stödjer oss och alltid är oss trogen.
Men även som Sam, är Anden känslig. Vi kan ibland, som Frodo sa till Sam, säga till Anden; "nej, nu får du gå bort". Ibland gör vi det medvetet, ibland omedvetet.

Nu är det Julaftons morgon. Jag sitter och tänker på hur lycklig jag är, hur välsignad jag är.
Jag har trevliga arbetskompisar, goda vänner, ett skönt gjeng tjejer jag tränar, en underbar flickvän, och en förlåtande Gud som älskar oss över allt, så han sände sin son till jorden för att frälsa oss.

"Idag är en frälsare född, i Davids stad Betlehem"

Tack Caroline för allt du betyder för mig!
Tack Gud för allt du har gjort för mig!

God Jul, kära vänner! God Jul!

imiterad isomorfism

Du kan ju suga på den headlinen ett tag.
Kommer över så gripande många kluriga begrepp i mina studier. Men det är ganska kul ändå.
Tillägna sig ny kunskap.
Om två och ett halvt år är jag klar med mina studier. Sen blir det många år tills jag utbildar mig igen.
Och jag ska ha ett bra jobb. Gripande!
Med en bra lön.
Pengar är inte allt, men man får ju barn osv så då kan det ju va bra att Carro kan få stanna hemma så länge hon vill.
Skolbarn, jag är en av er ett tag till..

en mörk dag..

Inte finns det ljus på himlen
Det sista hoppet sugs ut
Glädjen har gått å hängt sig
Och det stinker ruttet

Sport är så gripande orättvis fast samtidigt rättvis
Den som gör flest mål vinner
Den som tränar mest blir bäst
Den som vinner, vinner
Och nu börjar det bli ett tag sen

Hur mycket mer jag pallar? Tjejer som sätter innebandyn ungefär mellan golvet och skohyllan?
Fina förklaringar hör jag ofta. Börjar bli van vid det nu. En knapp handfull trogna. Men det räcker inte.
Går så sjukt många fula ord genom mitt huvude en sådan dag som idag. Så många svordommar som hålls inne. Idag är jag inte så helgad. Men jag håller tyst. Jag släpper inte ut en enda groda. Inte ska jag säga nåt dumt eller fult.
Under ytan av självkontroll så skriker och brölar ett oväder som skulle skrämma skiten av den mest erfarna kapten.

Det går över. Tyvärr. Sakta men säkert så bryts jag ner. Som en pilspets filas jag, tills jag slutligen tappat min udd.
Är vi här nu, min vän? Ser vi slutet på vägen nu?
Jag vet inte. Jag vet verkligen inte.

R.E.D

Det finns vissa saker som aldrig kommer förändras.
Himlen är blå, guld värdefullt och Bruce Willis är en genial action-skådis.
Det kan inte förnekas.
-
Var och kolla på "Red" på bio ikväll med bror C. Skön film. Red står för "Retired Extremely Dangerous" vilket man inte vet från början. Så när filmen började lite segt, så skulle man tro att det var en skitfilm. Men jag visste bättre, och hade helt rätt. Willis spelar riktigt bra, och filmen är helt enkelt underbar, rolig och fylld av action.
Rekommenderas starkt!
-
Film är najs!

visdom om kärlek

Kärlek är ett ord som från tid till annan dyker upp här på min blogg.
I mina yngre dagar, hade jag en del tankar kring kärlek, vissa saker står jag fortfarande för, andra blev skrivna i ungdomens frustration och besvikelse.
Det finns vissa sanningar jag dök på, vilket inte kan förnekas eller får förnekas.
Följande ord är ett citat jag själv skrivit, och ord som kommer följa mig resten av mitt liv:
-
Kärlek är inte ord
Kärlek är inte känslor
Kärlek är att offra sig
Kärlek är en livsstil
-
Äkta kärlek är evig.
Den kommer ifrån Gud, men vi människor kan lära den att känna.
Kärlek kommer från insidan och ut, men många tror den kommer utifrån och in.

Idag fick jag en snar påminnelse från min blivande svärmor, om mina skrivna ord om kärlek då jag yttrade mig om mitt ovilja att delta i vissa kulturella företeelser. Om min kärlek till Caroline nu var så stor, skulle jag inte göra allt för henne? Även genomlida tråkiga konserter för hennes skull?
Kära Sanna, du har helt rätt och jag har helt fel. Ibland behöver vi alla påminnas om vad kärlek är, och hur den speglar sig i våra liv i verkligheten.

Många män blir ofta kallad tofflor för att de ger efter för sin älskades viljor. Det verkar inte finnas någon tydlig gräns där termerna kärlek och toffel möts utan detta har blivit ett hån för många.
Nu skulle jag verkligen inte påstå att jag är någon toffel, det skulle nog inte många påstå.
Att säga att Carro bestämmer i vårt förhållande blir en osanning när kärleken är så stark som den är för oss.
Hon får sin vilja när den är min att ge henne. Jag får min vilja när den är hennes att ge mig.
Det är en livsstil.

Det är ju just detta som vi män egentligen vill, fastän vi inte alltid kommer ihåg det.
Drömmen från början var för de flesta av oss att hitta den vi vill ge vår värld till.
Prinsessan som vi kan rädda för att sedan ge henne världen så långt den var upp till oss att ge.
Ingen drömmer väl om en fånge till fru?

Om du tänker att du vill hitta någon för att förverkliga dig själv, så är du ute och cyklar.
Du ska hitta någon som du kan älska och offra dig för, någon som tvingar dig att "be a better man".

Love / Mike

greven

Ibland kan jag tycka att filmer kan vara lika bra som böcker, men inte många delar den gåvan.
Visst, jag läser böcker. Har läst de allra flesta klassiska böcker av författare som t ex Jules Verne, Victor Hugo, Walter Scott, Louis R. Stevensson, Charles Dickens, Mark Twain för att nämna några.
Många klassiska böcker har ofta blivit filmatiserad, tyvärr blir det inte alltid bra filmer.

Greven av Monte Cristo är en sådan klassiker som har filmatiseras flera gånger. Senaste versionen kom ut i 2002 och är en riktigt bra film, faktiskt. Idag började jag läsa boken på min iPad på engelska (vilket är mkt bättre än norska eller svenska) och jag han med första tre kapiteln innan jag kom hem från jobbet. Det inspirerade mig till att se filmen, som jag har i min kollektion av filmer. I filmens första scen blir jag för första gången medveten om hur manusförfattaren har avvikit en hel del från boken som är så vackert författad av Alexander Dumas. Jag blev upprörd av denna nyupptäckta sanning, och det tog ett tag in i filmen innan jag igen tyckte att den var bra. Mycket tack vare briljant skilldring av Edmund's fengelse-uppehåll spelad av Jim Caviezel (The Passion of the Christ). Filmen är grymt bra, värt att se!

med kärlek till film / mikael

not soon enough

Julklappar - check, julkänsla - check, jullov - not check...
Kom igen nu, det måste ju gripande vara lov snart, eller? Orkar inte så många fler dagar nu, börjar helt ärligt att bli fett trött och känner att jag behöver ett lov med vila och återhämtning.
Tusen saker som ska göras, betyg som ska sättas, omdömen som ska skrivas...
Svettigt värre.

Fast glädjen i mig dör inte. Livet är hårt och lite tungt ibland. Men jag har det så sjukt bra. Jag är så välsignad, så lyckligt lottad. Framför allt är jag kär :)
Två veckor, sen är allt klart...
Två låååånga veckor...

Gosh...

empiriskt återblick

Det var precis där det hela börja. För femton år sedan. På just den grusplanen. Just i Storvreta. Där skapades en vinnarskalle utan utrymme för förlust.

Jag åkte förbi denna lilla fotbollsplan idag och fick direkt flashback till den första riktiga matchen jag spelade i mitt liv. Det var liksom inte på lek, hemma i trädgården eller bakom dungan i skolan, utan detta var PÅ RIKTIGT! Liv och död för min del. Och jag var forward, eller kedja som vi kallade det på den tiden (mera en center med fri roll).
Och jag gjorde mitt allra första mål.

Jag kommer inte helt ihåg allt, för det gick så snabbt, men ena ögonblicket kom bollen från Nicklas, för att en sekund efter ligga i nätet och jag förstod på en gång att detta var något jag älskade göra. Sport brännde fast sig hos mig i denna sekund, och jag var aldrig den samma efter.

Till historien hör det, att jag sprang raka vägen till min mama, och hoppa upp i hennes famn och skrek som galen. Folk undrade nog vad som hade farit i mig. Men hade de sätt mig idag, hade de förstått.
Jag ÄLSKAR att vinna...

/Love M