8 månader och 22 timmar

Tiden går fort
Fortare än jag är medveten om
Men för ganska exakt 8 månader och 22 timmar fölorade jag det som till nu varit min livs första och största riktiga kärlek...
Mitt minne är en förbannelse och en välsignelse, men jag kan inte glömma saker som hänt mig, i princip...

Natten den 17/3-2007 kl 3 ungefär så hände det som jag aldrig trott skulle kunna hända mig.
Jag fick den jag gillade allra mest, och vi blev ihop.
Ett år, fyra dagar och tjugotvå timmar senare brast drömmen.

Det har tog mig lång tid att komma över detta, men tiden läker sår...
Men det som jag inte kan göra något med, är mitt minne...
Jag kommer ihåg alltför mycket, alltför många tidspunkter osv...

Så vad är lösningen på mitt problem med minnet?
Jo, att skapa nya, goda minner...
Att våga gå ut på den tunna isen, och bygga ett nytt snöslott en dag....
Dränka minnen med nya minnen, som tvingar fokus till nåt nytt..

Men ikväll plågar minnerna mig
endå kan de inte styra mig
jag valt att släppa det som varit
och våga tro på kärleks lycka

love/m

Kommentarer
Postat av: Charlotte

Framtiden ligger framför dig. Fortsätt Tro på den! Det lönar sig. Jag vet.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback